Ur: ÄLSKA och gör det du vill av syster Sofie:

Spelar det någon roll om du är tjej eller kille? Är vi inte precis lika, förutom att kropparna ser olika ut? Det är vad du får höra av dagens vuxna. Man säger att könet enbart är en konstruerad social roll. Och ingenting mer. Din kropp har ingen betydelse för vem du är. »Jag kan gå upp på morgonen, titta i min garderob och bestämma vilket kön jag vill vara i dag. Jag kan ta ett klädesplagg och förändra mitt kön, stajla till det, och sen på kvällen förändra det igen och bli något radikalt annorlunda.«

På det här sättet blir sexuell identitet en konsumtionsvara, något påklistrat. Och vad är i så fall din kropp? Ett fodral du promenerar omkring i? Och vem är du? En könlös ande som bor i det fodralet? Men nej, kroppen är inte bara en förpackning. Kropp och själ hör ihop, det märker du hela tiden. Alla dina känslor påverkar kroppen: hjärtat slår, du rodnar, darrar, svettas, gråter, skrattar, får ont i magen, tappar rösten, blir sömnlös och så vidare. Om någon ger dig en kram värmer det ända in i själen. Och den som råkar ut för våldtäkt säger knappast att det bara var som ett skrubbsår på ett skal. Jag upprepar vad vi sagt många gånger: du har inte en kropp, du är din kropp, och kroppen avslöjar vem du är. Se dig själv i spegeln. Vad är det du ser? Dig själv? Eller ditt fodral? Att du har en kvinnas eller en mans kropp är inte likgiltigt, det hör till din identitet.

Killars och tjejers kroppar är både lika och olika. Kommer du ihåg att kvinnan är »ben av mannens ben och kött av hans kött«? Det betyder att vi är bror och syster i samma mänskliga familj. Med samma värde. Behovet av att älska och bli älskad är lika för killar och tjejer.

Men våra kroppar är samtidigt olika. I varje cellkärna finns könskromosomer, xx för en flicka och xy för en pojke. Ansiktsdrag, kroppsform, muskler, röst, blodets sammansättning, strukturer i hjärnan, allt vittnar om en skillnad mellan man och kvinna. Könshormoner har påtagliga effekter på hur hjärnan ser ut. »Män har något större hjärna med fler hjärnceller, men kvinnor har mer utvecklad hjärnbark och fler kopplingar mellan höger och vänster hjärnhalva.«

Allt det här gör att vi också är ganska olika. Men det är något som starka röster i vårt samhälle inte vill acceptera. Man säger att skillnaderna enbart skapas av sociala, ekonomiska och politiska krafter. Visst, vissa skillnader har med kultur och maktstruktur att göra. Men inte alla. För vi är olika innan vi föds. Könshormonet testosteron maskuliniserar pojkars hjärna redan på fosterstadiet. Deras betydligt högre halt av testosteron i hjärnan gör dem ofta aggressivare än flickor, vilket man knappast kan undgå att märka. Men det får man nästan inte säga i dag, särskilt som aggressivitet inte anses vara något bra. Okej, vi vet att aggressivitet kan leda till hemska saker. Men vad är aggressivitet egentligen, ur Guds synpunkt, han som skapade den? De gamla filosoferna visste att en aggressiv kraft hör till kärleken. Man måste ibland kämpa för det man älskar, och den kraft som övervinner hinder är lika mycket kärlek som den kraft som attraheras av den älskade. Många små pojkar vill leka med svärd och klä ut sig till Spiderman. De vill vara hjältar, rädda hela världen och skydda folk, för det är vad hjältar gör. Är det inte underbart?

Och ändå är det tabu att erkänna det uppenbara: att pojkar och flickor är olika. Till och med på könsneutrala dagis där man på alla sätt vill få killar att leka tebjudning i dockhörnan och tjejer att fäktas med svärd tvingas man inse att barnen inte leker enligt deras jämställdhetsplan. Könsskillnader är helt naturliga för dem. »Man har studerat flickor och pojkar på alla möjliga olika sätt. Inget talar för att de är likadana«, skriver psykiatern David Eberhard.

Tjejer föds med fler förbindelser mellan hjärnhalvorna. De har ofta lättare för samband, killar för att fokusera. Förutom vissa normala undantag som hör till regeln leker små flickor inte lika spontant med svärd och laserpistoler. Jag gillade att spela fotboll, springa i skogen och busa när jag var en liten. Det var kul att leka med mina brorsor. Men jag ville också klä mig i prinsessklänningar med volanger och vara Askungen. Det gjorde aldrig mina brorsor, fast mina föräldrar var väldigt moderna och fördomsfria.

Både män och kvinnor har förmågor och begränsningar. I mötet oss emellan kan vi vidga vår förmåga. Kvinnor har lättare för att kombinera olika sorters kunskap, män har lättare för att specialisera sig och fokusera. När vi samarbetar blir det bättre resultat.

När vi inte längre vill förstå betydelsen av komplementaritet mellan olikheter, stänger vi in oss in det egna könets begränsningar. Jämställdhet betyder inte likhet, utan att bli behandlad rättvist.

Boken finns att beställa här.

Dela detta inlägg

Kommentarer (0)

Inga kommentarer hittills