Själens dunkla natt

Lidande, hopplöshet, livsleda, Guds frånvaro… Mörkret kan ofta tyckas ogenomträngligt, men just då kan ”en stråle av gudomligt mörker” bryta igenom. I själens dunkla natt är Gud också närvarande, men på ett annat sätt n vi väntat oss. Gud har aldrig förklarat meningen med lidandet för oss, utan tagit det på sig och delat det med oss. Alltsedan dess kan natten, korset, det svarta och obegripliga, befria oss på djupet och visa oss ett nytt sätt att be och leva. Efter natten kommer alltid dagen, ja, när det är som mörkast, är också gryningen som närmast. (Ur baksidestexten)